< TWTxT TrueWomance

Flickors fantasier

Flickors fantasier

Flickors åtrå och begär har börjat få utrymme i större och kostsammare produktioner i den så kallade drömfabriken. Denna samling filmer visar en fantasivärld som ofta hånats i media och på internet. Det är fantasier med rötter i de tidiga tonåren och de är sällan särskilt PK. De kan innehålla hela spektrat av känslor och vara våldsamma, sexuella, ömma, undergivna, dominerande, prinsess-lika, fullständigt hämningslösa och fulla av övernaturliga händelser. De är sprungna ur och som reaktion på den bildvärld som erbjudits flickor under många år i form av böcker och filmatiseringar av Jane Austen, systrarna Brontë, Bram Stoker, Anne Rice, Gone with the Wind, Disney och så klart så mycket mer. Klassiska sagor och även religionen har spelat en stor roll i vilken bildvärld som har format dessa fantasier.

I denna text kommer jag in på Twilight-universumet, The Wachowskis mästerverk Jupiter Ascending och den performativa Austenland.

Jag vill även notera att jag i denna text kallar denna fantasi för feminin eller flickors, men att jag ser begreppet kön som något flytande och fantasin självklart kan tillhöra alla.

Att arbeta med den undermedvetna bilden

Några som jobbar med att summera och hylla den andra fantasin är The Wachowskis.

Lana and Andy Wachowski

Lana and Andy Wachowski

Lana och Andy Wachowski vill gå in i den undermedvetna idén om kön och verklighet och se om de med sin konst kan påverka sin publik åt det ena eller andra hållet.

Tillsammans äger de en enorm kunskap om världens samlade film- och bildreferensbibliotek och använder sig av denna mycket medvetet i sitt filmskapande.

I Jupiter Ascending är ett exempel på hur de arbetar med bildreferenser deras porträttering av hjälten Cain Wise. Han är som en klippdocka av flickors (eller tjejers, kanske kvinnors) fantastier om den mystiske mannen. Karaktären Cain som spelas av Channing Tatum är en albino-varulv-fallen ängel med alvöron. Han bits och får frågan om han är vampyr och han kan vara farlig, ”Cain is… complicated”. Cain är som en mix av Edward Cullen och Jacob Black från Twilight, Legolass från Sagan om ringen och Pygar från Barbarella. Och säkert finns där även många fler karaktärer inbakade för att maxa fantasin som är Cain.

Cain är som en mix av Edward Cullen och Jacob Black från Twilight, Legolass från Sagan om ringen och Pygar från Barbarella.

Att välja en sådan hjälte i en film idag är extremt vågat och till skillnad från Twilight så nådde Jupiter Ascending inte sin målgrupp och blev en ekonomisk katastrof. Men den har fått fans, främst personer som inte är CIS-män. En kommentar på Tumblr utbrast så talande; ”Is this how straight dudes feel at the movies all the time????” och en annan ”Like someone carefully noted down your early pubescent fantasies and then threw 100 MILLION DOLLARS at them?”[1]

Den ekonomiska förlusten förvånade nog inte The Wachowskis. I en intervju berättar Lana om hur de filmer som kommer och bryter mot den för stunden dominanta estetiken blir attackerade och sågade. Och jag kan tänka mig att detta även gäller för dem som bryter mot den dominanta fantasin. Lana ger exemplet E.T. och Blade Runner som kom samma år, varav den ena hyllades och blev en ekonomisk succé, medan den andra fick ett svalt mottagande och spelade inte ens in sin budget.

”Is this how straight dudes feel at the movies all the time????”

”Ridley Scott payed the price for that estetic”, menar Lana. En estetisk som ledde till The Matrix och många andra filmer, bl.a. Tweleve Monkeys och Batman Begins[2], men även spelindustrin har inspirerats. Mass Effect och Final Fantasy VII[3]  är två stora titlar som har referenser till Blade Runner.

Och kanske är det det vi ser nu med Jupiter Ascending, att The Wachowskis får ”pay the price ” för den nya estetiken där den feminina blicken och fantastin får fäste?

Axplock ur feminina bildbibliotek

I Jupiter Ascending finns många humoristiska och kärleksförklarande referenser till vad jag ser är kvinnligt kodade bildvärldar och den kvinnliga bildbanken. Så som alv-världen i Sagan om ringen. Även om den värsta Tolkien-hysterin idag har lagt sig så medverkade Legolas i många kvinnors fantasier i början av 00-talet och alvvärlden blev väldigt populär fanfiction.

Den övre bilden är Vattnadal från Sagan om ringen och den undre är Kalique Abrasax’s hem i Jupiter Ascending.

Den övre bilden är Vattnadal från Sagan om ringen och den undre är Kalique Abrasax’s hem i Jupiter Ascending.

Wachowski-syskonen har även inspirerats av anime, inte minst i filmatiseringen av anime TV-serien Speed Racer som visades i USA under syskonens uppväxt. Referenser till anime finns även i Jupiter Ascending bland annat i mecka-robotorna som har många likheter med anime-serien Gall Force’s mecka-design.

Jupiter-likheter-Gallforce-Mecca

De två bilderna till vänster är mecka-skisser från Jupiter och de två till höger bilder från Gall Force.

Min personliga favorit i Jupiter Ascending är ändå när vår hjältinna Jupiter Jones plockar fram en binda som hon använder för att plåstra om Cain Wise. En bild som – så vitt jag vet – är helt ny i världens bildreferensbibliotek och som jag hoppas se igen.

Jupiter Ascending

 

“One half of the world cannot understand the pleasures of the other”[4]

Austenland från 2013 är producerad av Twilight-författaren Stephanie Meyer, skriven av Shannon Hale, som även skrev boken som filmen bygger på, samt av Jerusha Hess, som regisserade filmen. Att en film har kvinnor på så många viktiga positioner är mer än ovanligt. Att de dessutom aldrig kände behovet av att marknadsföra filmen till män är också ovanligt.  I en artikel i The Guardian[5] berättar skribenten att förhandsvisningar och premiären endast riktade sig till kvinnor. “It’s not like we’re going to have guards at the door throwing men out,” sa SPC’s vicepresident Tom Bernard, “But I think everyone will get the message based on the invitations.”

Bejakandet av fantasin

Även i Austenland finns många i den feminina fantasin historiskt förankrade bilder och jag upplever att regissören Jerusha Hess och författaren Shannon Hale gått igenom den samlade Jane Austen bok-, film- och TV-produktionen för att på bästa sätt bygga upp sitt Disneyland, nej jag menar ju Austenland. De har verkligen låtit världen svälla ut i en stor barock gräddtårta med manliga betjänter som alla är välutrustade och den utspelar sig till största delen i ett slott på den engelska landsbygden med korsetter, bonetter, hästar, jakt och performativa rollspel.Austenland

Vår huvudkaraktär och hjältinna Jane Hayes spelas av Keri Russell och är en trettio-nånting kvinna med en djup besatthet av Austens verk och kanske främst hennes karaktär Mr Darcy. Hennes hem ser ut som att det klassiska flickrummet ”gone wild” med blommor, spets och samlarobjekt som alla är knytna till Mr Darcy, bland annat en kartong-poster i naturlig storlek på Colin Firth som Mr Darcy från TV-filmatiseringen från 1995. Austenland, Janes room

Jane Hayes tecknas som en av Austens egna favoritkaraktärer, den snabbtänkta något modestare kvinnan med vass tunga som får sina drömmars man. Men hon inhyser även referenser till andra klassiska fiktiva karaktärer, så som Bertha Mason, Charlotte Bontë’s karaktär från boken Jane Eyre. Detta görs genom att Hayes i Austenland bor i ”the creepy tower”, den plats där Bertha Mason satt inlåst av sin man. Platsen som i sin tur gav titeln till boken ”The Madwoman in the Attic” från 1979 av Sandra Gilbert och Susan Gubar där de läser den Viktorianska litteraturen med en feministisk blick och kritiserar tidens dualistiska uppdelande av kvinnan i ängeln och monstret.

Austenland refererar även till nyare Austin-inspirerade världar, så som Seth Grahame-Smith’s bok Pride and Prejudice and Zombies från 2009 genom att Jane Hayes i en scen beskriver sig själv som en ninja, vilket alla respektabla unga damer är i Grahame-Smith’s bok.

Bejakandet av fantasin är ett starkt tema i filmen och det finns en stark förståelse för att fantasin hen skapar sig har en egen historia och är uppbygd av generationers drömmar och skapade bildvärldar – vårt gemensamma kvinnliga referensbibliotek.

Stephanie Meyer

Stephanie Meyer

En sak som både Jupiter Ascending och Austenland har gemensamt är att hjältinnorna får vara feminina, utan att för den delen tappa integritet eller dimensioner, tvärtom. Det får mig att tänka på ett citat från Andy Wachowski; “Women are getting sick of the roles where they are literally playing men. They tell us about these roles. ’This character is so one-dimensional. Oh, this is just like a man would be.’ To some extent, women are starved for roles and so they take them and they perform them well. I guess I’d rather see a woman performing that role as opposed to a man because that’s all we get. But it’s becoming more obvious that’s what it is, and that it’s not enough.”[6]

 

Team kvinna

Men det händer något i Hollywood. En annars så massivt macho bransch har börjat släppa in, eller kanske blivit infiltrerad av feminina hjältinnor och fantasier. Än så länge vore det naivt att säga att det är en trend som är här för att stanna, då parallellt med denna ”våg” så pågår det patriarkala maskineriet som vanligt. Men filmerna kommer och TV-serierna kommer där hjältebilden breddas och de egenskaper ett kön kan ha och vilka världar dessa egenskaper ger karaktären möjlighet till, blir också fler.

Dessutom stöttar kvinnor varandra. Exempelvis när Stephanie Meyer var med och initierade ”The Storytellers – New Creative Voices of The Twilight Saga” där hon tillsammans med andra producenter teamade upp för att hitta nya kvinnliga regissörer som fick ta sig an och göra kortfilmer i Twilight-universumet. Som mentorer hade de bland annat regissören Catherine Hardwick, skådespelarna Kate Winslet och Kristen Stewart och ordförande för Women In Film, Cathy Schulman.

Det som händer och det som behöver fortsätta hända i populärkulturen sammanfattas bra av karaktären Jane Hayes i Austenland ”I’m going to take charge of my story”.

Och vad svarar Jupiter Ascending på det?

Caine Wise: You ready?
Jupiter Jones: Watch this.

 


Källor:
[1] http://www.dailydot.com/geek/jupiter-ascending-female-audience/
[2] https://theshadowzone.wordpress.com/2012/12/31/thirty-years-later-blade-runner-1982/
[3] http://www.1up.com/features/tracing-replicants?pager.offset=1
[4] Från Emma av Jane Austen
[5] http://www.theguardian.com/film/2013/aug/10/austen-film-comedy-shuns-male-audience
[6] http://www.hitfix.com/motion-captured/part-one-of-a-major-interview-with-the-wachowskis-jupiter-ascending-secrets#RBZlty9KRdEFmGfe.99